Latest Posts

Vargviksgårdens Trädgård, Burträsk

Färgglada perenner och frodigt i Västerbotten

I Burträsk i Västerbotten finns Märta Eklunds trädgård Vargviksgården. Märta är en aktiv eldsjäl som har skapat en trädgård som sprakar av färg på såväl blommor som blad. Att hon älskar trädgård och har fallenhet för växtkomposition syns i hela trädgården. Märta kan även konsten att odla prunkande perenner i norra Sverige.

De flesta rabatter är upphöjda bäddar med mycket perenner tillsammans med buskar och träd, vilket är en fördel för övervintringen. Märta har ett genuint intresse för perenner och har en stor mångfald av sorter, många mer ovanliga och med en variation av färger och former som gör det vackert hela säsongen.

Märta på Vargviksgården odlar perenner i Burträsk i Västerbotten.

Trädgården har många upphöjda bäddar, vilket är ett knep för övervintringen om man odlar norrut i landet.

Vargviksgården besöker man dels för bli inspirerad av själva trädgården, men där finns också försäljning av tåliga växter för svenskt klimat. Och risken finns att köplusten kommer väckas efter rundvandring bland alla växter. Märta själv är en inspirationskälla med mycket erfarenhet och kunskap som hon delar med sig av till besökare i den mån hon hinner! För under sommaren är det många som åker till Vargviksgården och frossar i den fantastiska trädgården.

En av Vargviksgårdens färgglada rabatter med perenner och andra växter. Det är en konst som Märta behärskar att kombinera många sorter med olika färg och form till vackra kompositioner.

Här finns mer info om Märta och hennes trädgård på Vargvikens egen hemsida. 

Perenner att lyckas med för dig som är grön i trädgården!

Favorit i repris! 20 lättodlade perenner för sol och halvskugga

Nu lyfter vi åter upp denna listan med tjugo perenner för sol och halvskugga att lyckas med i trädgården! Såväl som nybörjare eller mer erfaren kan man önska perenner som gör jobbet utan för mycket skötsel.

Dessa perenner kräver knappt någon förkunskap, de är härdiga, långlivade, friska och klarar sig utan stöd. Här finns listan med växtinfo och bilder!

Chelsea Flower Show 2021 för första gången framskjuten till september

Chelsea Flower Show flyttas till hösten

Chelsea Flower Show, världens mest prestigefyllda blomsterutställning, kommer för första gången att bli på hösten. Datumet är nu bestämt till 21-26 September. Vi är många som längtar efter att kunna besöka trädgårdar och trädgårdsmässor igen. Efter covid19 utbrott blev året 2020 ett år av odlande hemma i sin egen trädgård långt från trängseln och pulsen på  de stora mässorna. Nu vill vi se, känna och dofta på nyheter och inspireras av rabatter med nya ideér. Då kommer  Chelsea Flower Show att bli fantastisk.

Redan när de börjar släppa in besökare klockan åtta på morgonen brukar köerna av besökare ringla utanför för att få komma in. Det är nästan så att man kan se vilka som är på väg dit när man går av tunnelbanan. Det är en fördel att komma tidigt om man vill hinna gå runt lite utan att trängas. Längre fram på dagen är det alltid en folkfest med både internationell publik och de många trädgårds älskande Londonborna.


Vilken fröjd det brukar vara att få se alla nya utställningsträdgårdar som internationella trädgårdsdesigners skapar. De stora Show Gardens och de lite mindre Artisan Gardens har alltid intressanta teman. Sen finns det utställningar med olika växtslag i det stora tältet. Där kan man på våren kunnat botanisera länge bland mångfald av vita och blå sippor till 100 tals funkior, alunrot eller riddarsporrar. Undrar vad som kommer att visas i september. Och så de fantastiska arrangemangen med snittblommor. Och inte att förglömma alla stånd med blominspirerande saker som man frestas att ta med sig hem. Det är verkligen en blommig värld. På professionell nivå.

Chelsea kan alltid överraska. Det röda vallmofältet ovan är från Chelsea Flower Show 2016 när drottning Elizabeth fyllde 90 år.  Så året 2021 blir säkert speciellt på sitt sätt. Att få se Chelsea Flower Show i höstskrud blir intressant då det kommer bli helt andra växtslag som kommer att visas och lyftas fram.

Vi gör om!

Perenner.se får sig ett litet lyft!

Nu under våren håller vi att uppdatera hemsidan något. Ni kommer att känna igen er när vi är klara, men vår förhoppning är att det ska bli enklare att navigera och att nya artiklar ska synas i ett bättre flöde på startsidan!

Det kommer också bli helt nya texter! Med grundkunskap om hur man planerar, planterar och sköter perenner. Perenner.se har fått fler och fler besökare vilket vi givetvis är glada över och vi vill vara en bra källa.

Vi hoppas på överseende ett litet tag framöver om perenner.se upplevs rörigt eller om länkar inte fungerar! Vi försöker göra ett smidigt arbete och ser framemot att ni ska få se den lite nyare versionen av perenner.se.

Backsippa, Pulsatilla vulgaris

Växtporträtt – Rar perenn först ut!

Redan i mitten av april tittar den ljuva lilla backsippan fram i södra Sverige för att därefter sprida sin blomning norrut genom landet. Pulsatilla vulgaris är en härdig, mycket långlivad och gammal perenn. Så tidigt som på 1600-talet nämns backsippa i svensk litteratur.

Backsippa, Pulsatilla vulgaris, är vanlig i våra trädgårdar men sällsynt i naturen. Numera är den vildväxande backsippan fridlyst.

En fridlyst vildväxande perenn och omtyckt trädgårdsväxt

Backsippan har med sina stora blommor blivit välkänd som odlad perenn och en vårblomma som uppskattas i trädgårdar. I södra och mellersta landet växer backsippa vilt i numera mycket sparsamt antal. Backsippans latinska artnamn vulgaris betyder vanlig, och det var betydligt vanligare förr att man stötte på vilda exemplar. Nu är backsippan istället fridlyst med en mer osäker framtid, varav man aldrig bör plocka backsippa om man har turen att träffa på den i naturen!

Som namnet antyder trivs backsippa bäst på sandiga sluttningar. Den växer också på torra, kalkrika hedmarker och i trädgården passar backsippa utmärkt i sten- och gruspartier då den gärna står i solen. Backsippor blir omkring 20 cm höga men är i sin lilla storlek ganska robusta i växtsättet. I planteringar är backsippa en stillsam perenn som på grund av sin känsliga pålrot bör flyttas med stor försiktighet och inte delas. Backsippa tycker om öppna platser och klarar inte konkurrens från alltför kraftigväxande grannar.

I rabatten är backsippa fin tillsammans med andra vårperenner som gullviva, ormöga och gulltörel. Det är också snyggt att kombinera backsippa tillsamman med vårälväxing, silverhavre och andra gräs som har den mer naturliga looken.

Backsippa är effektfull i planteringar även efter dess blomning. Eftersom backsippa kan växa torrt är det en bra perenn för till exempel takplanteringar. Här syns den på köpcentrat Emporias tak i Malmö tillsammans med randgräs, kantnepeta, silverarv och låga sedum.

Naturligt blåviolett och fina fröställningar

Den vildväxande backsippan är blåviolett men i handeln finns det namnsorter även i olika röda och vita färger. Dess stora klockformade blommor sitter en och en och så fort snön smält undan tittar de fram. Blommorna växer först upprätt för att tydligt visa upp sin rikliga mängd med gula ståndare. I princip hela växten är silverhårig vilket gör att den får ett mjukt och skimrande utseende. De djupt finflikiga bladen bildar läckra rosetter vid marken.

Efterhand nickar blomman och börjar bilda fröställningar som ger backsippan ett helt nytt uttryck som inte är att förringa. De ovanligt vackra och lite fräcka fröställningarna är som en silvrig, rufsig plym och på den runda frukten sitter fjäderlika frön som sprids med vinden.

Backsippans fröställningar har ett högt prydnadsvärde! Efter att den har blommat med stora klockformade blommor i violett, rött, eller vitt får den ett helt annat utseende som inte är att förringa.

Eftersom backsippan inte bör delas förökas den bäst genom frö eller nya plantor från handelsträdgården. För lyckad frösådd bör man så färska frön i juni-juli ganska direkt efter att de mognat. Genom att så i kruka har man bra koll på utvecklingen till dess att plantorna sätts ut nästa vår. Ha tålamod med sådden för fröna gror långsamt och först efter att det utstått en tid av kyla.

Giftig medicin

Förr i tiden användes backsippa i läkemedel mot bland annat kikhosta och för att lindra förlamning, blindhet och depression. När backsippan är färsk är dock alla växtdelar giftiga och i för stora doser kan den orsaka magbesvär och växtsaften kan ge hudirritation. Inom naturmedicin finns idag extrakt av den färska växten som tas vid till exempel menstruationsbesvär, kärlkramp och njurproblem.

Viva, Primula

Växtporträtt – Viva la Primula!

Primula är ett stort släkte med allt från vanliga trädgårdsväxter, vildväxande arter och riktigt rara rariteter för samlaren till populära krukväxter. Deras storhetstid inleddes i det viktorianska Storbritannien under 1800-talet. Då var det populärt att byggda speciella Primula-teatrar där de sorter som oavbrutet korsades fram visades upp. Populariteten är kanske inte fullt lika överväldigande nu som då, men de är fortfarande ett omtyckt inslag i svenska trädgårdar där de skapar glada färgklickar.

Den stora lyckan med vivor är att de pryder trädgården tidigt på säsongen. Det är just detta som gett dem namnet Primula, vilket kommer från latinets primus och betyder den förste. Den tidigaste Primula kan blomma när det ännu är risk för snö. Det svenska namnet viva har dock en helt annan betydelse och sägs komma från det gamla ordet för kvinnors huvliknande huvudbonader, hvivor. Om du tittar på en vivas enskilda blomma kan man nästan föreställa dem sig som en liten huva!

Många vivor trivs i mullrik, lätt fuktig jord i halvskugga, vilket gör att det passar in i lundmiljöer vid buskar och träd men även i ängs- och gräsmarker. Om de trivs kan de sprida sig till stora fält som i naturen. Det är även tacksamt att använda många sorter som kantväxt i rabatter, eller till och med i stenpartier. En annan fördel med vivorna är att de flesta sorterna kan odlas i hela Sverige.

Primula veris

Walk in fields of gold

En viva som tar mycket plats i mångas vår- och försommarminnen är gullviva, Primula veris. Den blommar i maj till juni och växer naturligt i Syd- och Mellansverige och har även börjat förvildas längre norrut. Gullvivan frösår sig gärna i halvskuggiga lägen på mullrika jordar i skogar och på ängs- och gräsmark. Med sin gula färg kan den lysa upp i stora fält om den tillåts sprida sig.

Primula veris är fridlyst i hela Sverige, den får aldrig grävas upp och i Skåne, Hallands och Örebro län får man inte heller lov att plocka blommorna. Som tur är finns svenskodlade gullvivor att köpa och de fungerar utmärkt att odla även i krukor på balkongen eller altanen. I handeln är sorten Primula veris CABRILLO vanlig, den är mer blomvillig men annars lik Primula veris.

Trumpinnar med makligt tempo

Bollviva, Primula denticulata, samlar sina blommor i täta bollar som sticker upp på nakna stjälkar från bladrosetten under april-maj. Inte helt oväntat har den på engelska fått namnet Drumstick Primula tack vare sitt utseende. Åsikterna kring bollvivan går ibland isär, många tycker att den är vacker och häftig, medan andra tycker att den är lite egendomlig. Bollviva finns i vitt, nyanser av purpur och mörkt rödlila och gör sig snyggt planterade i större grupper, gärna kombinerade med gräset vårälväxing, Sesleria heufleriana.

Bollviva är en av de skuggtåligaste vivorna och växer bra på de flesta jordar i halvskuggiga lägen men vill gärna ha god tillgång till fukt. De passar bra i torvpartier och även i närheten av dammar eller bäckar. Bor du längre norrut kan du dock tänka på att plantera den något mer väldränerat för härdighetens skull.

Japansk skönhet

Som namnet berättar kommer japansk viva, Primula japonica, från Japan där den växer på fuktiga ängar utmed vattenströmmar. Japansk viva är mer högväxt, ca 50 cm, och blommorna sitter i kransar i våningar utmed stänglarna. Den blommar med röda, rosa eller vita blommor i juni och juli. Dess bladverk kan bli brunt under högsommaren. Därför passar det bra att plantera japanska viva ihop med ormbunkar och gräs som täcker över bladen under högsommaren.

Japansk viva växer gärna i soliga till halvskuggiga lägen på näringsrika fuktighetshållande jordar. I näringsrik jord kan den bli mycket starkväxande. Den gör sig otroligt vackert i stora grupper och kan gärna användas i slänter vid vattenmiljöer precis som i hemlandet Japan. Det är till exempel en utmärkt växt att försköna dräneringsdiken med!

Violviva, Primula Pruhoniciana-Gr. ’Wanda’

Ingen blyg viol

Violviva är en korsning av olika Primula med ganska små blommor. Men man kan inte beskylla violvivan för att vara ”en blyg viol”. Med dess rika blomning gör den stort väsen av sig i rabatten under blomningsperioden som infaller mellan april och juni. Det finns en uppsjö av sorter med väldigt stor bredd i färg. Det finns vita, lila, röda och gula sorter i mängder av olika nyanser.

När violvivan har blommat över förblir den väl sammanhållna bladrosetten fin i form och färg hela sommaren. Därför gör den sig utmärkt som kantväxt, kanske framförallt på platser som senare under säsongen blir skuggade av andra högre perenner som till exempel pioner. Violvivan är anspråkslös när det kommer till växtplatsen. Så länge jorden inte är för torr trivs den i sol till halvskugga. Dessutom kan den med lätthet odlas över hela Sverige.

Komposten är kompis med perennrabatten

Anna tipsar – Bygg en enkel kompost och skapa ett eget kretslopp

Anna Sjölin är Hortonom från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Skåne. Hon har de senaste 20 åren haft trädgård som både yrke och hobby med kurser, trädgårdsföreningar, resor och har byggt upp egen trädgård från grunden.


Bygg framsidan av komposten i mindre sektioner som kan lyftas av. Då går det lättare att både fylla på och tömma!

Med en egen kompost i trädgården får man näringstät jordförbättring till sina perennrabatter. Samtidigt finns det ett praktiskt ställe att lägga sommarsäsongens gröna skräp, men också allt torrt fjolårsklipp som blir när man vårstädar i trädgården.

En kompost på 1 m2 (1 m hög, 1m bred och 1 m lång) räcker gott till en vanlig villatomt på omkring 1000 m2. Komposten kan göras av nästan vilket material som helst. Men tänk på att ha tillräckligt med lufthål eller springor för att undvika syrebrist i komposten.

En lättbyggd modell i trä byggs genom att köra ner stolpar i marken som man skruvar fast brädor på med någon centimeters mellanrum. Välj miljövänligt impregnerat virke och måla med miljövänlig färg. Då kan du använda kompostmaterialet även i kökslandet och det är snällare mot hela trädgårdens smådjursliv.

Placera komposten på halvskuggigt läge och inte för långt bort i trädgården. Om det känns långt att gå är risken att man inte lägger trädgårdsavfallet i komposten utan det hamnar lite var stans i mer eller mindre irriterande högar.

Kompostera!

På våren när man samlar ihop löv och vissna blomstjälkar klipps dessa ner i mindre bitar, för hand eller med kompostkvarn. Spara helst inte större bitar än 10 cm då det gör att komposteringen tar mycket längre tid. Det torra klippet sparar man i icke täta lådor eller backar, alternativt nätsäck på någorlunda torrt ställe. Allt friskt trädgårdsavfall kan hamna på komposten, från vårstädning till vissna blommor från putsade perenner.

Under växtsäsongen lägger man på några centimeter tjockt lager av det torra klippet efter att man lagt på ca 15 cm färskt material i komposten. Det gröna är kompostens fuktiga kvävekälla och klippet är kompostens torra kolkälla. Genom att varva färskt och torrt material hela säsongen blir det bra balans och komposteringen sker utan dålig lukt och överskott på lakvatten. Då lockar det inte heller möss eller råttor.

Torrt material sparas i otäta backar eller kassar för att varvas med färskt klippt. Det torra klippet är kompostens kolkälla.

I en välbalanserad kompost gör maskarna ett bra jobb och man får prima jordförbättring till sina perennrabatter.

För tillbaka kompostmaterialet till trädgården

Tidigt på våren när vårstädningen är gjord är det dags att föra tillbaka det komposterade materialet till perennrabatterna. Skala av det översta lagret, omkring 30-40 cm, av icke nedbrutet material i komposten och lägg åt sidan. Resterande kompostmaterial sprids som ett jämnt lager om ca 5 cm i de nystädade rabatterna. Det gör inget om materialet inte är helt nedbrutet, då bidrar det till ökad strukturförbättring av jorden.

När komposten är tömd lägger man tillbaka det tidigare avskalade toppskiktet. Sen börjar man om och fyller komposten med färskt klipp från trädgården varvat med det torra hacket från vårstädningen.

Om det färdiga kompostmaterialet inte räcker till alla rabatter kan man gödsla i stafett. Alltså ge kompost till hälften eller en tredjedel av rabatterna varje år. Gör det systematiskt och dela upp trädgården i lämpliga delar så är det lättare att komma ihåg. Till exempel: framsidan år 1, entré och garage år 2 och baksidan år 3. Det kommer räcka gott, och på det här arbetseffektiva, miljövänliga och växtvänliga kompostsättet får du jordförbättrade rabatter med frodiga perenner.

Plantera julrosor från kruka i rabatten

Ta vara på julrosorna!

Under vintern och vårvintern är julrosor vackra att ha i kruka och de pryder då mångas trapp, uteplats och jul- och nyårsgrupper inomhus. Men så börjar vintern avta och vårkänslorna kryper sig på och så småningom vill man byta i krukorna till något som blommar i säsong.

När det är dags ta då vara på plantorna av julros och plantera ut dem i rabatten! Julrosor är en exklusiv perenn som kan bli långlivad om den trivs.

Julrosor vill helst ha halvskugga, om läget inte är alltför torrt kan de växa även i sol. Under lövfällande buskar och träd brukar julrosor trivas, där är det ljust under vårvinter och vår men svalare under sommaren. Julrosor gillar inte stående fukt, då blir blomningen dålig och plantan kan ruttna. I blöt jord får de dessutom lättare svampsjukdomar. De flesta sorter trivs bäst i mullrik jord med mycket näring.

Perenner vid dammkanten

Sandra tipsar – perenner som gillar att ha det fuktigt om fötterna

Sandra Ehrsköld är Trädgårdsingenjör med designinriktning från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Skåne. Med kunskap om växterna och känsla för färg och form kombinerar hon perenner i vackra och hållbara rabatter. 


Ett vanligare inslag

Vare sig det är ett vattenporl, en naturpool, damm eller naturligt vattendrag blir vatten ett allt mer vanligt inslag i våra trädgårdar. Det ger trädgården ytterligare en dimension och bidrar till ett rikare mikroliv. Med hjälp av perenner och andra växter skapas en biotop samtidigt som trädgården får ett vackert blickfång.

Utgå från ursprunget

Istället för att lägga ner tid och pengar på att dränera marken för att få den mindre fuktig kan man genom rätt växtval till just denna plats skapa en riktigt frodig och fin plantering i trädgården.

Det finns en uppsjö av perenner, buskar och träd som gärna står i en naturligt frisk till fuktig jord. Det gäller som sagt bara att välja rätt! Utgå från växtens naturliga ståndort (dess ursprungliga växtplats) för att se om den matchar din trädgårds förhållanden. Låna böcker på ämnet eller besök närmsta plantskola för att prata med en kunnig, verksam yrkesperson.

En grön inramning

Vad ramar in vattenblänket bättre än en härlig mix av fuktälskande perenner? Växterna mjukar upp och kramar om vattnet med all sin grönska. För är det några perenner som grönskar bra och är frodiga är det de som gillar att stå i fuktiga jordar. Vissa arter kan må så bra att de breder ut sig rejält med hjälp av utlöpare, vilket självklart inte gör något om man har en naturlik plantering. Vill man däremot ha en växtlighet som håller sig till dammkanten kan det vara bra att läsa på lite extra om vilka perenner som inte tar för sig så mycket. Här kommer två förslag på planteringar för dammkanten!

Vild plantering (god spridningsförmåga)

Alchemilla mollis – Jättedaggkåpa. Bra marktäckare som väver samman planteringar. Lättodlad i alla jordar, blommar i gröngula blomklasar. Sprider sig lätt med frö.

Chelone obliqua – Sköldpaddsört. En stadig och vacker perenn som bildar täta tuvor och har knubbiga blomax i rosa.

Filipendula rubra ’Venusta’ – Amerikanskt älggräs. Fuktälskare som tolererar soligt läge. Väldigt god spridningsförmåga. Blomställningen är rosa och fluffig.

Matteuccia struthiopteris – Strutbräken. En kraftig och klassisk ormbunke med stora fjäderlika blad i ljust grönt. Trivs bäst i skugga!

Rodgersia aesculifolia – Kastanjerodgersia. Vill stå vindskyddad i skugga men kan stå ut med lite sol. Stora härliga blad och blommar i gulvitt i vippor.

Perenner som passar i en naturlik plantering vid dammen, där de tillåts ta plats. Chelone obliqua – sköldpaddsört, Alchemilla mollis – jättedaggkåpa, Rodgersia aesculifolia – kastanjerodgersia, Filipendula rubra ’Venusta’ – amerikanskt älggräs och Matteuccia struthiopteris – strutbräken

Prydlig plantering (mindre spridningsförmåga)

Actaea simplex ’Brunette’ – Höstsilverax. Om dammkanten är mullrik och fukthållande men stenig mår höstsilveraxet som en drottning! Denna vackra, mörkbladiga perenn vill stå på samma växtplats länge och belönar dig med sina vackra blomspiror år efter år i september med en svag doft av smultron.

Astilbe ssp – Astilbe har ett vackert bladverk där vissa sorter skiftar i färg under säsongen och en pampig plymlik blomställning bestående av en mängd mycket små blommor. Två favoriter är ’Beauty of Ernst’ med sitt flerfärgade bladverk och ’Erika’ för sin rosa blomfärg.

Epimedium rubrum – Röd sockblomma. Härdig och långlivad marktäckare för skuggigare lägen med delvis vintergröna, hjärtformade blad. Blommar i maj med körsbärsröda blommor.

Hosta – Funkia. Denna klassiska perenn gillar att stå i en näringsrik, väldränerad och fuktig lerjord. Namnsorten ’Francee’ eller brokfunkia, Hosta undulata, är säkra kort vid dammens kant.

Primula japonica ’Miller’s Crimson’ – Japansk viva. Vacker perenn med blad i rosett och uppstickande blomstjälkar med karminröda blommor. Kan vara starkväxande i god jord.

Perenner som håller sig vid dammkanten, frodiga och täckande men utan att sprida ut sig för mycket. Hosta – funkia, Primula japonica ’Miller’s Crimson’ – japansk viva, Epimedium rubrum – röd sockblomma, Actaea simplex ’Brunette’ – höstsilverax och Astilbe Arendsii-Gr. ’Erika’

Julros, Helleborus

Växtporträtt – Vårvinterns drottning i sovande trädgårdar

Julrosens, Helleborus niger, historia i Sverige är gammal. Den är känd redan från medeltiden men de första säkra fynden av att den har odlats i landet är från 1600-talet. Det svenska namnet julros fick den dock inte förrän på 1900-talet, tidigare kallade man den bland annat för nysört.

Julros är ett släkte på drygt 20 arter som hör hemma i Europa och Västasien. I Sverige är det bara den grönblommande klockjulrosen, Helleborus foetidus, som finns naturligt förvildad. Julrosens naturliga växtplats är vanligen lövskogar och i buskage, men man kan också hitta dem i steniga gräspartier. Vi är många som planterar julrosor i trädgården för att njuta av dess blommor under vinter och vår.

Julrosor upplevs som exklusiva, och visst är det vackra som pryder trädgården när så mycket annat ännu vilar. Här är en rosa fräknig hybridjulros av sorten ’Pink Lady’.

Exklusiv men tacksam

För att vara en så exklusiv perenn är julros förvånansvärt tacksam och lätt att odla. Det viktigaste för välmående och friska plantor är väldränerad jord. De tycker inte om att bli stående i vatten, då kan blomningen utebli och i sämsta fall ruttnar plantan. Om jorden är för blöt blir julrosor dessutom mer mottagliga för svampsjukdomar. De flesta sorter trivs bäst i djup, kalkhaltig och mullrik jord. Lerjordar kan lättas upp med kompost eller barkmull och sandiga jordar kan man tillföra vanlig trädgårdsjord på påse. Julrosor älskar näring och man kan gärna spara äggskal och lägga ut som ett stärkande tillskott.

Den bästa växtplatsen för julros är halvskugga, men det går även bra i sol om man är noggrann med att inte låta den torka ut under sommaren. I naturen där den växer under lövfällande träd har den ganska soligt under vår och höst och lätt skugga under sommaren. Förutom träd och buskar kan även andra perenner skydda mot solen. Julrosor bildar knölliknade rotklumpar som växer relativt sakta och plantorna tycker inte om att delas utan vill stå ostörda. Även om julrosen ser läcker ut är det ingen perenn som man ska smaka på då den innehåller ett ämne som är giftigt i för stor mängd.

I lunden eller rabatten tillsammans med andra

Julrosor kommer i allra högsta grad till sin rätt när de växer som ett flor under lövfällande träd och buskar eller i ljusa lundmiljöer. Extra tjusiga grannar på naturlika platser är perenner som gullviva, rosenplister, nunneört och ormbunkar. Av vårlök är krokus och snödroppar lysande vänner. Julrosen är också fin i gräsmattan eller rabatt. Och då kan man gärna placera dem nära huset så man kan se dem från fönstret eller vid entrén där man ofta går. Blommande julrosor ger mycket glädje till en i övrigt vinterbrun trädgård. I rabatten är en bra kombination julros, vårblommande lökväxter och jättedaggkåpa eller funkia som är bra på att gömma nervissnande blad.

Klockjulros odlas inte bara för sina gröna blommor som piggar upp i trötta trädgårdar. Den har även ett mycket dekorativt bladverk som är snyggt såväl i naturlika miljöer som i rabatten. Här syns Helleborus foetidus ’Wester Flisk’.

Mångfald och sortrikedom

Julrosor bjuder på ett färgspektra från grönt och vitt till gult, rosa, rött och violett. Blommorna kan också vara fläckiga och de kan ha olika former som anemon- eller klockform, och de kan vara enkla, halvfyllda eller fyllda. Den mest klassiska är den lysande vita arten Helleborus niger, som också är den med bäst övervintringsförmåga. Den så kallade vanliga vita julrosen blommar tidigt, ofta redan till jul. De sirliga blommorna vågar trotsa kyla och snö, men vid riktigt kalla temperaturer får man gärna täcka med granris för att öka chansen till tidig blom.

Det finns många hybridsorter i vackra varianter med stora blommor i nyanser från grönt och vitt till blått och allra mörkaste purpur. I handeln hittar man dessa under namnet hybridjulros eller orientalishybrid och det latinska namnet är Helleborus hybridus (orientalis). De blommar lite senare vilket förlänger säsongen för julrosor, så det är en god idé att blanda arter för större blomsterglädje. Hybridjulrosor övervintrar bra och kan odlas i norr där snötäcket lägger sig som skydd för det vintergröna bladverket. Hybridsorterna önskar helst samma växtförutsättningar som andra julrosor men är de sorter som är enklast att lyckas med.