Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren

Perenner som ersättare till buxbom, kan det bli en hit?

Maximilian är drivande inom Malmö kyrkogårds-förvaltning med att hitta alternativ till buxbom.

Namn: Maximilian Löfgren, kallas Maxi
Ålder: 29
Ort: Södra Sandby, Skåne

Arbete: Landskapsingenjör, utbildad på SLU Alnarp, på Malmö kyrkogårdsförvaltning

Aktuell med: Alternativ till buxbom

Favorit årstid: Hösten

Bästa perenn: Någon törelväxt

 

Kyrkogårdar är värdefulla kulturmiljöer och viktiga arbetsplatser

Kyrkogårdar är en stor del av vår äldsta gröna kulturmiljö. Men trots sin höga ålder är inte kyrkogårdar några torftiga miljöer utan de är ofta vackra och spännande. De blir också allt viktigare och fyller fler funktioner. Framförallt i städer har de stor betydelse som gröna oaser när allt större ytor bebyggs.

Kyrkogårdar besöks fortfarande som den stilla plats de är men också i större utsträckning som en park eller motionsstråk. Gamla, unga och människor från olika kulturer möts här. Och att arbeta på kyrkogård är omväxlande, fritt och socialt då man träffar många människor.

Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom

Vi träffade Maxi en solig dag i höstas, på Östra kyrkogården i Malmö, och något av det som han gillar bäst med sitt arbete är just den direkta feedback och det utbyte man får från besökare. Privatpersoner som själva har testat olika växter kan komma med synpunkter och säga direkt hur och om det fungerar och hur mycket växtmaterialet behöver skötas såsom antal klippningar per år med mera, berättar Maxi.

Maxi har arbetat på Malmö kyrkogårdsförvaltning i sin nuvarande roll som landskapsingenjör sedan 2011 och han uppskattar den långsiktighet och det kvalitetstänk som finns inom kyrkogårdsbranschen. ”Man kan jobba med en framtidstanke och de arbetsuppgifter, projekt och planteringar man gör ska bli riktigt och rätt. Det är roligt. Man har möjlighet att följa upp det man har gjort på ett bra sätt genom att åka ut och titta själv och fotografera.” Maxi sammanfattar sitt arbete med att säga att han jobbar med växtmaterial och projektering. ”Och jag brukar säga att jag arbetar med framtidsplanering.”

Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom

Buxbom har enligt tradition planterats som inramningshäckar på kyrkogårdar i södra Sverige sedan 1800-talet.

För några år sedan drabbades vi av buxbomssjukan och många med egen trädgård och yrkesverksamma minns säkert den ”panik” som bröt ut. När man talar om buxbomssjukan så menar man de två svamparna Volutella buxi och Cylindrocladium buxicola, varav den sistnämnda kom till Sverige först 2010. Inte minst hos kyrkogårdar i södra Sverige finns ett egenintresse av att följa utvecklingen av svamparna. Tillsammans finns där nämligen milslånga häckar av buxbom och konsekvenserna skulle bli allvarliga om buxbomen slogs ut.

Perenner provas som alternativ

I Malmö vet man att svampen finns inom förvaltningen men man ser lugnare på problemet nu och man gör inte längre några åtgärder, utöver regelbunden gödsling, så länge det ser okej ut. Maxi berättar att spridningen just nu inte är lika kraftig och att man har insett att svamparna är något vi måste leva med, de kommer inte att försvinna. Och med nuvarande utveckling räknar man med att buxbomen kommer att finnas kvar i åtminstone 50-100 år.

Framtidsutsikterna ger förvaltningen ganska god tid att se över vad man skulle kunna ersätta buxbomen med. Det är ett gediget arbete och Malmö kyrkogårdsförvaltning vill ligga i framkant vad gäller att titta på alternativa växter och prova olika material och kombinationer. Tillsammans med en kollega är det Maxi som främst driver detta arbete på Malmö kyrkogårdsförvaltning.

Det mest självklara är kanske att ersätta buxbomen med annat vedartat häckmaterial, såsom idegran eller liguster. Men Malmö kyrkogårdsförvaltning testar också en del perenner. Provodlingen består av fiktiva gravar och är helt offentlig för den som är intresserad, samma växter testas också inne i liten skala i ett verkligt gravkvarter. Det huvudsakliga användningsområde som man testar är den låga häck som ramar in gravarna.

För Maxi är det viktigt att se att perennerna tål att växa i förvaltningens rätt så tuffa miljöer. De måste kunna växa i den befintliga jorden och de provas med samma förutsättningar som buxbomen har. Perennerna är satta i smala växtbäddar omgivna av singel, jorden förbättras vid plantering men annars får de inte någon gödning. Perennerna måste också ha bra härdighet. De behöver inte vara vintergröna men det är ett önskemål att det finns något kvar under vintern.

Nytänkande och variation!

Bland de perenner som man testar i Malmö finns vårljung, timjan, grå helgonört och vinteriberis. Vårljung och timjan ser fina ut i provplanteringarna men för att de ska kunna användas måste man hitta sorter som övervintrar bra. Den kanske mest häftiga perennen man provar är rosablommande jordgubbe av sorten ’Pink Panda’. Det man sett hittills har varit positivt. Den startar tidigt och blommar rikligt hela säsongen och den håller den låga formen bra. Dock så revar den sig men det har vi löst genom att tänka om vad gäller skötseln och vi håller den på plats med hjälp av skyffeljärnet när man rensar ogräset, berättar Maxi.

Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom  Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom  Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom  IMG_7473Perennerna testas i verkliga miljöer i liten skala på kyrkogården, de måste klara samma förutsättningar som buxbomen har. Här syns tre intressanta perenner, grå helgonört, rosablommande jordgubbe och vårljung.

Den perenn som Maxi och hans kollegor tror mest på som direkt ersättare så här långt är gamander, Teucrium lucidrys. Det är en gammal läkeväxt som ska tåla hård beskärning. Det är än så länge den perenn man har testat i ett verkligt kvarter. 1200 plantor planterades på en av förvaltningens kyrkogårdar hösten 2014. Maxi säger att det ännu är för tidigt att säga om det går att använda gamander i större skala. ”Vi ska titta på den i ett eller två år till och den ska klippas försiktigt för första gången i år.”

Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom  Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbomPå Västra Skrävlinge Kyrkogård i Malmö planterade man gamander för ett år sedan i ett kvarter där det tidigare fanns buxbom. I höst ska den klippas för första gången och sen väntar utvärdering under de kommande åren. Bilden till vänster, foto Maximilian Löfgren, visar hur klippt gamander ser ut.

På frågan om perenner kan bli ”stort” som ersättningsväxt svarar Maxi att det absolut viktigaste när de tittar på nytt material är att få ett urval av olika sorters växter. Perenner kommer att vara en del av det. Men att kombinera växter med hårda material som råkantsten , cortenplåt och plast är det stora och det som gör att man är mindre sårbar vid sjukdomar.

Det finns förvaltningar som är hårt drabbade av svampen på sin buxbom som har tagit den ”lätta vägen” och bytt ut all buxbom mot idegran eller liguster. Då är man sårbar igen när idegran blir drabbat av sjukdom. Man behöver sprida riskerna. Och Maxi är glad att han har en bra chef som låter honom testa sig fram ganska fritt.

Trädgårdsprofil Maximilian Löfgren Perenner istället för buxbom

Kärleksört och lavendel är två omtyckta perenner som man använt länge på kyrkogårdar. De blir båda för breda för att direkt kunna ersätta en inramningshäck av buxbom i ett befintligt kvarter, men tillsammans med till exempel kantsten kan de fungera utmärkt. En spännande sort som man har planterat intill ett par gravar på gamla kyrkogården i centrala Malmö är det japanska blodgräset ‘Rubra’ (Red Baron). Den är riktigt läcker med sin röda färg och är ett modernt och vågat inslag på en kyrkogård.

Några snabba till Maxi!
Blommor – Blad
Vilt – Stramt
Modernt – Gammaldags
Solig rabatt – Lummig skugga
Färgglatt – Nedtonat
Funktion – Design
Putsa perenner – Häng i hängmattan
Skog – Äng
Knastrande grusgång – Mjuk bark

Publicerad 2015-11-18