Amerikanskt älggräs, Filipendula rubra ‘Venusta’

Amerikanska älggräset ‘Venusta’ – en högrest perenn

Här är perennen passar perfekt vid dammens kant eller i trädgården med naturligt fuktig jord. Att den är högrest och spridningsvillig samt dess vackra blomställningar gör att blickarna dras till det amerikanska älggräset ’Venusta’.

Filipendula rubra ‘Venusta’s vackra blomställning.

Som fluffiga moln sticker blomställningarna på ’Venusta’ upp i rabatten. Blommorna är rosa, små och många och tillsammans bildar de mjuka plymer. När sensommaren tar vid skiftar ’Venusta’s blomställningar till en roströd färg.

De blommar i mitten av sommaren, från juli till augusti och sprider en härlig doft omkring sig. Bladen är friskt gröna och kraftigt flikiga. Helheten av blommor och blad skapar tillsammans ett frodigt inslag i rabatten. Älggräset trivs allra bäst i en fuktig och mullrik jord i sol till halvskugga men klarar en vanlig trädgårdsjord så länge det inte blir för torrt.

’Venusta’ kan bli upp till 150 cm hög och klarar sig bra utan uppbindning då den är så stabil i sig själv. Höjden gör det amerikanska älggräset till en trevlig perenn att mixa tillsammans med andra perenner, buskar och träd!

Amerikanskt älggräs ‘Venusta’ i knopp.

Perennen kan bli upp till 150 cm hög och har ett frodigt och friskt grönt uttryck.

Präriens drottning

På engelska kallas det amerikanska älggräset bland annat ”Queen of the prairie” – präriens drottning. Namnet vittnar om växtens ursprung som är nordöstra USA och den naturliga växtplatsen – den våta prärien.

De våta prärierna är en del av de stora grässlätterna som finns i centrala Nordamerika. Denna typ av prärie har marker med jord som väldigt sällan torkar upp utan är fuktig större delen av växtsäsongen då jorden är naturligt dåligt dränerad här. Det bidrar till en ständig markfukt vilket gör att det amerikanska älggräset har de rätta förhållandena för att sprida ut sig och bilda stora partier på slätterna.

Vilda släktingar i Sverige

Det amerikanska älggräset har två släktingar som växer vilt i Sverige. Den ena kallas älgört eller älggräs, Filipendula ulmaria, och trivs precis som det amerikanska älggräset vid fukt och vatten. Älgörten växer i stora bestånd och trivs bäst på de svenska, fuktiga skogsängarna. Även denna blommar i juli till augusti och doftar av honung och mandel.

Brudbröd, Filipendula vulgaris, skiljer sig från de andra två genom att vilja stå på en torr, gärna kalkrik lättare jord i soligt läge. Den är en tredjedel så hög som sina släktingar och har nästan inga blad på stjälkarna. Brudbröd blommar i maj-juli med gräddvita blommor i en yvig och oregelbunden samling i bladstjälkens spets.

Likt fluffiga moln sticker blomställningarna på ’Venusta’ upp i rabatten. Blommorna är rosa, små och många och tillsammans bildar de mjuka plymer som kontrasterar fint mot andra perenners blomställningar i rabatten.

Läkande innehåll

Älgörten, Filipendula ulmaria, innehåller bl.a. ämnet glykosid som omvandlas till salicylämnen i kroppen. Genom tiderna har blommorna använts för att göra avkok på för dess smärtstillande effekt. Om det fungerar eller inte låter vi vara osagt men det sägs lindra olika typer av värk i kroppen och verka antiinflammatoriskt.

Trevliga grannar

Det amerikanska älggräset ’Venusta’ gör sin fint i perennrabatter tillsammans med andra fuktälskare som t.ex. kransveronika (Veronicastrum virginicum), fläckflockel (Eupatorium maculatum) och miskantusgräs (Miscanthus ssp.).

Kransveronika ‘Diana’

Fläckflockel ‘Atropurpureum’

Miskantusgräs ‘Kleine Fontäne’

Amerikanskt älggräs ‘Venusta’